Mycket av elevernas kunskapsinhämtning går via texter av olika slag. Att förstå ord och begrepp är en viktig förmåga. Den språkliga skatt som lustläsandet ger är en viktig sten i språkbygget. Många elever i dagens skola har ett annat ordförråd än det läroböcker och läroplan förmodar. Många läser betydligt mindre skönlittertur än tidigare generationer. Däremot läser man mer av varandras texter via bloggar och chattar.
Som specialpedagog möter jag ofta elever som hamnat i svårigheter p g a att de inte förstår eller missförstår de texter som undervisningen bygger på.
.jpg)
För några dagar sedan träffade jag en elev som hade problem med att förstå en text om de tidiga högkulturerna i Mesopotamien och Egypten. Vi kom överens om att innan vi gav oss i kast med instuderingsuppgifterna skulle vi läsa texten tillsammans. Jag såg desperationen i hennes blick och tårarna som låg på lut. Ganska snart kom vi till följande mening. "...bodde till stor del i städer och hade någon som bestämde över dem och dessutom tog upp skatter".
Då kom frågan: - Du, jag har läst det flera gånger och jag fattar inte. Om de var de första hur kunde de då ta upp skatter?
Det tog en liten stund innan jag förstod hur hon tänkte. Hon såg för sin inre syn hur människorna grävde i jorden efter skatter. Då var ju frågan helt relevant - hur kunde det finnas skatter i jorden om de var först?
Liknande missförstånd, som gör texter totalt obegripliga, upptäcker jag gång på gång. Som specialpedagog använder jag ofta en metod som varken är hipp eller nydanande men väldigt effektiv. Eleven och jag läser texten tillsammans. Under läsningens gång förklaras ord och begrepp. Datorn är en ovärderlig hjälp att snabbt hitta bilder om inte orden räcker till.
Jag tror inte på större förenkling av lärobokstexter för då blir de så faktatyngda att de inte går att begripa och dessutom väldigt tråkiga. Mer berättande text och svåra ord som utmanar eleven på rätt nivå är nog en bättre väg.
Att se hur förståelsen ljus tänds i elevens ögon är min skatt!